I Kullamannens fotspår

I slutet av mars arrangerades en vandring i Kullamannens fotspår. Den klassiska, ungdomsthrillern som spelades in i området runt Himmelstorp fortsätter att fascinera nya generationer. Johan Ahlberg, Kullamannenfantast, satt klistrad vid tv:n när serien började sändas 1967.

Jag växte upp med tv på 1960 talet, en kanal i svartvitt, för ungdomar fanns det inte mycket att se. På lördagskvällar sändes Hylands hörna och Helgonet med Roger Moore senare kom agentserierna Mannen från UNCLE och Ett fall för John Drake, där hjälten hade en bandspelare i en rakapparat. Anita och Televinken dök upp i rutan 1967 för att lära ut trafikkunskap. I september hade James Bond-filmen Man lever bara två gånger premiär, men då skulle man ha fyllt 15 år för att komma in på biografen. Adventskalendern Teskedsgumman sändes i december. Sen kom Kullamannen på lillejulafton på bästa sändningstid. Jag satt klistrad vid tv:n. Strax innan på hösten hade jag byggt en koja liknande den i serien med riktig dörr och fönster. Det var minst sagt ruskigt – jag trodde nästan farbror Ludvig skulle dyka upp när som helst. Handlingen i Kullamannen är tidvis trovärdig. Spänningen byggs successivt upp i stil med Alfred Hitchcock. Scenerna i kojan när någon tittar in på barnen och scenen med fågelskrämman är nog bland de mest skrämmande. Maria Lindberg är en skicklig skådespelerska, som ändrar ansiktsutryck och lever sig in i rollen. Leif Krantz utnyttjar skickligt kameravinklar och klipp. Små detaljer höjer spänningen som den tickande klockan i Doktor Millers hus. Nu hade det inte varit omöjligt att mikrofilmer gömdes i en grotta vid kusten. Under andra världskriget hade en omfattande hemlig radiotrafik sänts mellan Höganäs och Danmark. Hemliga koder ”Sally-Tristan-Pan-Samuel” sändes från BBC och V för Victory, kanske iden till Victoria? Näsdukar användes som varningssignaler när Gestapo närmade sig. 1963 skakades Sverige av Wennerströmaffären. Överste Stig Wennerström hade sålt stora delar av det svenska vapen- och radarsystemet till Sovjetunionen. Hemliga ritningar mikrofilmades och filmrullar överlämnades i hemlighet till sovjetiska agenter.

Regissören Leif Krantz utanför Doktor Millers hus sommaren 2012. Foto: Li Fernstedt.

Visst är det fiktion i Kullamannen men regissören Leif Krantz lämnar många frågor obesvarade. Att veta vem som är vän eller fiende är inte lätt. Vem var Doktor Miller, vem arbetade han för? Representerade han den goda sidan? Vem var mannen som gömt mikrofilmerna och vilken roll spelade Månsson som låg på Ängelholms sjukhus? Vem förde bort farbror Ludvig? I slutscenen berättar Kaj att det var kul så länge det varade och det är sant vartenda ord, sen blinkar han. Var tanken att hela historien bara var en skolpojkes fantasi?

Manuskriptet ”Barnen i Kullaskogen” skrevs av Folke Mellvig (1913-94). Mellvig hade tidigare skrivit flera radiopjäser och serien med Hillmanfilmerna däribland Damen i svart 1958. Regissören Leif Krantz skrev om stora delar av manuset. De första scenerna spelades in i en av Höganäs gruvor där Kaj jagas av Harry. När Olle Nordemar på produktionsbolaget Nord Art kom ned för att se resultatet var han så missnöjd att han ville omedelbart lägga ned projektet. Bilderna var oskarpa och inspelningen hade låg kvalitet. Serien blev en stor succé mycket beroende på Leif Krantz, Himmelstorp och omgivningarna på Kullaberg, skickliga skådespelare och inte minst Charles Redlands suggestiva musik. Barnen var inga nybörjare de hade studerat på Vår teater i Stockholm och kände varandra. Curt Malmsten, som var inspelningsledare, hittade barnen via kontakter på Vår teater.

I den ursprungliga versionen skulle serien sluta på Tivoli i Köpenhamn men ändrades till Kullamannens hus som i verkligheten är en skreva i berget. Scenerna i Kullamannens hus är inspelade i Tykarpsgrottan en gammal kalkgruva utanför Hässleholm. Under maj månad 1967 började inspelningen av serien och det första avsnittet ”Föräldrafritt” sändes den 23 december 1967.

Sedan jag första gången såg tv-serien 1967 ville jag veta mer om produktionen och vad skådespelarna gjorde sen. Vad var det för ett bolag med ett mystiskt N med en pil på i avslutningssekvensen? Doktor Miller påstod att han var botaniker med kryptogamer som specialitet och bar en portör för att samla in växtdelar. Portören innehöll en hemlighet: en portabel kortvågsradio som gjorde det möjligt att kommunicera med medhjälparna. Man fick aldrig någon förklaring till vem medhjälparna var. En något märklig detalj när Doktor Miller får instruktioner talar radiooperatören svenska. Verklighetens motståndsmän i Danmark hade en agentsändare i en portfölj.

Ringen med två vita briljanter och två blå safirer, Victoria med C, gömdes i ett stenrös i doktor Millers trädgård. Den märkliga ringen fick senare sin förklaring: den var inte bara ett hemligt tecken utan även en nyckel som öppnade facket i Kullamannens hus. Foto: Johan Ahlberg

 

När jag träffade Leif Liljeroth alias Doktor Miller i oktober 2014 hälsade jag på honom med ”Två vita och två blå”. Det glimmade till igenkännande i ögonen på Leif. Sedan 1999 delar jag till minne av den kände, danske illusionisten Eriks Truxas minne ut Truxapriset till en svensk eller dansk artist som gjort sig bemärkt. Några av pristagarna är Monica Zetterlund, Peter Harrysson och Sanne Salomonsen. 2014 fick Leif Truxapriset för att han gjort sig särskilt bemärkt i flera roller och jag gärna ville uppmärksamma honom.

Artikelförfattaren Johan Ahlberg delar ut Truxapriset till Doktor Miller, skådespelare Leif Liljeroth.

Senare hade jag förmånen att besöka Leif och hans fru privat. Leif berättade om inspelningen av Kullamannen, vilka problem där var med inspelningen i gruvan och hur han under inspelningen bodde i en skola i Brunnby. Scenen i Kullamannens hus och fack spelades in i Tykarpsgrottan. Facket byggdes upp ovanpå en utskjutning i berget av cement och hönsnät. Med hjälp av en tråd manövrerades luckan. Facket finns bevarat ännu idag och ett rykte påstår att där finns rekvisita i facket. Men facket är tomt där finns inget. Leif gav ovärderliga ledtrådar till min forskning. När jag frågade Leif hur han fick rollen visste han inte riktigt. Leif Krantz kände naturligtvis till honom och valde en skådespelare som inte var känd i tv tidigare.

Leif var verkligen perfekt i rollen som Doktor Miller lite mystisk och med ett utseende som kunde vara engelskt eller möjligen amerikanskt, elegant klädd i vit linnekostym och panamahatt. Jag frågade Leif om de någonsin diskuterade bakgrunden till handlingen med mikrofilmer och hur intrigen med domedagsvapen egentligen var upplagd, men Leif hade aldrig hört någon förklaring. Leif berättade hur han nästan fick hjärtstillestånd när de höll på att spela in scenen där Ludvig infångas. När han tittar upp på det branta berget ser han hur hans fru och dotter står och tittar ned på dem ute på kanten av berget.

Jag frågade Leif hur många omtagningar de gjorde med barnen men han berättade att de var mycket säkra och att det sällan behövdes några omtagningar. Leif Krantz hade sin egen metod – strax innan tagning repeterade han replikerna och bara de viktigaste replikerna satt var han nöjd.

Det är inte lätt att hitta information i handlingar som ligger 50 år tillbaka i tiden. Många som kunde berätta är borta, andra minns inte. Leif Krantz som har regisserat flera kända tv serier (Mindre modiga män, Kråkguldet, Pojken med guldbyxorna, Stora skälvan och Ärliga blå ögon) kände väl till Kullabygden eftersom han tidigare arbetat som journalist på Helsingborgs Dagblad under en sommar 1956. Jag har varit i kontakt med Eddie Axberg och Staffan Hallerstam.

Jag fick trevliga brev från dem båda men de hade inga direkta minnen från inspelningen av Kullamannen. Jag har vid flera tillfällen varit i kontakt med Nordart men de har inget material bevarat från inspelningen av Kullamannen. Förfrågan till SVT gav inget. Jag har också varit i kontakt med inspelningsledaren Curt Malmsten som idag arbetar som läkare. Lotti Greborn scripta gav mig ovärderlig information.

Men en sak är säker. Nya generationer fortsätter att fascineras av Kullamannen och det är inte konstigt eftersom det är en mycket välgjord tv-serie. Man kan fundera mycket över hur Leif Krantz egentligen fick idéer till scenerna. Själv har jag alltid fängslats av Kullabygden det är något mystiskt över trakten med fyren som lyser ut över havet.

Skådespelarna i Kullamannen:

Doktor Miller: Leif Liljeroth (1924-2018) började som skådespelare 1950 – egentligen skulle han blivit bankman. Leif har varit med i flera tv-serier: Hassel, Pojken med guldbyxorna, Dubbelstötarna och teater uppsättningar. Leif, som gick ur tiden i februari 2018, var en mycket skicklig skådespelare.

Farbror Ludvig: Bengt Brunskog (1920-2000). Bengt var med i Mannekäng i rött, Ryttare i blått, Pojken med guldbyxorna och Skånska mord. Bengt gör rollen mycket bra som Ludvig.

Eddie Axberg (f.1947). Eddie var ljudtekniker vid inspelningen, men hade en liten roll som bartender och är röst till bildspelet i biografen nere i Höganäs gruva. Eddie är kanske mest känd från filmen Utvandrarna.

Jenny barnflicka: Lena Dahlman (1938-2016) har bland annat medverkat i Åsa Nisse och tjocka släkten och tv-serien Studierektorns sista strid.

Fru Werner: Berta Hall (1909-99) medverkade i otaliga teaterföreställningar. I tv har hon bland annat setts i tv-serierna Sonja, Hedebyborna, Raskens, Ärliga blå ögon (regi Leif Krantz) och Albert & Herbert.

Harry: Fred Gunnarsson (1939-79) medverkade bland annat i filmerna Hello Baby, Elvis! Elvis! och tv-serien Godnatt, jord.

Peters och Mariannes mamma: Emy Storm (1925-2014) är mest känd för sina många modersroller bland annat i Kvarteret Korpen och i Emil i Lönneberga-filmerna.

Peters och Mariannes pappa keramiker Bergman: Åke Engfeldt (1913-77), mångsidig skådespelare som bland annat medverkade i två Ingmar Bergmanfilmer Hamnstad och Fängelse.

Kaj och Tommys pappa, advokat Skog: Kåre Sigurdsson (1930-2016), hade många teaterroller. På film och i tv fick han ofta spela otrevliga karaktärer, bland annat i serien Kuriren (1988) och som mördad domare i Polisen och domarmordet (1993).

Kaj och Tommys mamma, Skog: Birgitte Ornstein (f.1931) har bland annat medverkat i Marianne Ahrnes långfilmsdebut Långt borta och nära.

Scenen när Maria skall sätta in en annons för den upphittade ringen. Filmteamet med regisör Leif Krantz (1932-2012) i vit solhatt, Fred Gunnarsson, Maria Lindberg på trappen till Nordvästra Skånes tidningars redaktion. Curt Malmsten, inspelningsledare i väst, spelade också rollen som mannen på ESSO-macken som överlämnar en cykel och portören till Doktor Miller. Filmteamet bodde på Strand Hotel i Arild. Sittande till vänster dottern till hotellägaren Strand är damen som i filmen tar emot annons från Maria, sittande till höger Lotti Greborn scripta. Foto: Höganäs kommuns bildarkiv.

Marianne Bergman: Maria Lindberg (f.1955) Marias mamma var dansös. Maria började på balettskola, 1963 spelade hon Annalisa i pjäsen ”Lille Petters resa till månen”. Började studera för Maj Samzelius på Vår teater. Medverkade i tv-serien Kråkguldet 1969, Stora Skälvan 1972, tv- teatern Mrozeks Tango 1972, tv-programmet Halvsju 1973, flera avsnitt där hon spelade dotter till Jan Malmsjö, Håll alla dörrar öppna 1973, One Down, Two to go (Limousin flicka) 1976 USA, Hallo Baby 1976, Sömnen 1984. Maria har medverkat i radioteatern, Polly i landet Narnia och i en thriller av Ray Bradbury. Eileen Ford upptäckte henne och 1975 åkte hon till New York. Maria bosatte sig på Broadway och var framgångsrik fotomodell för de större modehusen. I USA tog hon lektioner på Lee Strasbergs teaterskola och gjorde reklam-tv. Maria har arbetat internationellt som fotograf med berömdheter som Robert F. Kennedy Jr, Jane Goodall och Michel Cousteau.

Peter: Håkan Waldebrandt (f.1953), har medverkat i flera av Lasse Åbergs produktioner, Den ofrivillige golfaren 1991, Hälsoresan 1992. Håkan har också arbetat på Waxholmsbolagen.

Kaj: Olle Myrberg (f.1953), son till skådespelaren Per Myrberg, medverkade i Nisse Lindmans Korsnäsgården, Lyftet 1978, Tolvan II 1981. Olle drev under några år ett Café i Stockholm ”Vickys fik”. Olle är också berättare i serien.

Tommy: Staffan Hallerstam (f.1957) var värd i Hylands hörna, medverkat i Modiga mindre män, som mobbare i Pippi Långstrump senare i Pippi på de sju haven, Kråkguldet, Stora skälvan, Beröringen 1971, Världens bästa Karlsson 1974. Han var berättarröst i flera filmer, medverkade i radioteater, studerade på Teaterhögskolan i Stockholm. Staffan har haft flera roller på Vasateatern. Staffan fortsatte inte som skådespelare utan vidareutbildade sig till läkare.

Dansken (Roger) som dyker upp på Krapperup och förstör filmen i Marias kamera samt i slutscenen när farbror Ludvig förs bort under vapenhot spelades av Lasse Wester, ungdomspedagog på Vår teater. Wester var svensklärare vid Södra Latin.

Prästen i Brunnby kyrka: Willy Keidser (1923-76) skådespelare verksam på Helsingborg stadsteater.

Fotografer var Peter Fischer, Kalle Bergholm och Martin Bodin.

B-foto: Hans Welin och Bo-Erik Gyberg.

Stillbildsfoto: Sven-Erik Nordström.

Ljudtekniker: Sten Norlén, Tommy Sundqvist och Eddie Axberg.

Elektriker: Jan Nilsson.

Filmteknik:
Serien spelades in på svart/vit 35mm film en mycket dyrbar teknik. Vid inspelningen användes Tyska Arri kameror med inbyggd ljudsynkronisering och försedda med speciella ljuddämpande blyhuvar. Film och ljudaggregaten var stora – klumpiga bärbara videokameror kunde man bara drömma om på den tiden. Omtagningar, framkallning och filmredigering blev en omständlig process. Ljud skulle synkas och effekter läggas på i efterhand. Ett filmlaboratorium inrättades i en gammal skola i Brunnby. Filmteamet arbetade under stor tidspress att få materialet färdigt. Inspelning i färg var inte aktuellt eftersom tv inte började sända i färg förrän 1969-70 och då sändes bara vissa tv-program i färg.

Efter tv-serien
Tv-serien var mycket populär. 1968 kom den ut i bokform på Röda Ramen. Boken publicerades också på Bonniers juniorförlag 1986 med ett annat omslag. Handlingen i böckerna skiljer sig på några punkter från filmen. År 2006 gavs tv-serien ut på DVD. I tidningen Kapten Stofil från år 2012 finns en trevlig artikel om Kullamannen. Året efter publicerade Kullaliv en intervju med seriens skapare Leif Krantz som avlidit året innan.

Texten är skriven av Johan Ahlberg, gymnasielärare i elektronik och automation på Österportskolan Ystad, Kullamannenfantast, och utdelare av Truxapriset.

Tidigare nummer

Webbplats www.kullaliv.se använder cookies. Mer information.