Martin Engets 10 höjdare

Martin Engets 10 höjdare

Var finns Kullabygdens dolda sevärdheter? Konsthandlaren och ägaren till Blå Hallen Martin Enget har spårat upp några riktiga pärlor. Håll i hatten och följ med på en guidad tur.

1. Entrén till Kaptenens trädgård i Höganäs

Ett stenkast från Gruvtorget ligger Kaptenens trädgård. Entrén är delvis förstörd men fortfarande så attraherande. Jag är alltid nära att krocka när jag kör förbi för att den drar så i mig! En gång i tiden pryddes ingången med ett par fantastiska obelisker som har ersatts med ett par saltglaserade kulor. Jag anar att obeliskerna finns på Höganäs museum då parkens fontäner finns där. Kaptenens trädgård hänger ihop med Bruksgården alldeles intill. Bruksgården byggdes ursprungligen som tjänstebostad åt dåvarande stenkolsverkets förvaltningschef, men blev senare bostad åt Höganäsbolagets disponent, som även förfogade över den vackra trädgården som låg här. När kapten Åke Nordenfelt 1889 fick jobbet ändrades namnet till Kaptenens trädgård. Samme Nordenfelt lät bygga en tennisbana inne i parken som fortfarande finns kvar. Ryktet säger att kaptenen ska ha mött Gustav V på banan. 

Foto: Lars Owesson

Tips: Känn av den sköna stämningen i parken. Längre in finns Ulla Viottis tegelskulptur ”Kaptenens gruva”. De fyra ”ingångarna” i skulpturen symboliserar Höganäs gamla gruvgångar men när jag var där och provade den så slogs jag bara av en mycket frän lukt av mansurin. Skulpturen används alltså som urinoar av höganäsarna. Ganska okänsligt.

2. Petra Gipps tillbyggnad av Bruksgården

Det är för mig svårt att förklara eller beskriva varför tillbyggnaden är så jäkla bra, men det har med proportioner, gyllene snitt och materialval att göra. Här ser man hur det inte behöver bli fel när man står inför en mycket svårare uppgift än att bygga något fristående. Vissa arkitekter försöker få tillbyggnaden att passa in. Skräckexemplet måste väl vara ufot som har landat på Stadshusets tak och har stått parkerat där sedan 2012. Synd att kommunen inte ringde Petra. Det är bara att lyfta på hatten för Petras verk. 

Foto: Jens Lindhe

3. Ferdinand Rings staty över en halv Magnus Stenbock

Vid Gruvtorget ser du, om du är lite uppmärksam, flera exempel på Ferdinand Rings fasadutsmyckningar på nästan alla gamla byggnader runt torget. Ferdinand föddes i Köpenhamn 1829 och kom till Höganäs 1856 där han som den förste konstnärligt utbildade modellören fick anställning på Höganäsbolaget. Ferdinand arbetade främst med byggnadsornament och skulpturala arbeten. Vid det gamla stadshotellet kan du fälla en tår över att fasaden tillåts förfalla även om förfall är bättre än att ornamenten försvinner genom rivning eller okänslig renovering.

Vandra sedan vidare till Höganäs museum och här står han – ärkesvinet! Magnus Stenbock som orsakat så många skåningars död och lidande. Det var Stenbock som ledde den karolinska armén i det blodiga slaget vid Helsingborg 1710 då 8 000 soldater dog tillsammans med hundratals civila. Helsingborg förstördes och de flyende skånska snapphanarna behandlades med stor grymhet.

Foto: Lars Owesson

Tanken var att Ferdinands staty skulle placeras på Ringstorp i Helsingborg till minne av slaget 1710, men vagnen som statyn färdades i gick tack och lov sönder i Allerum och statyn gick i bitar. (Karma kan tydligen drabba en även efter döden. Överdelen av statyn var dock i stort sett intakt och efter lite rundresande i Höganäs hamnade den till slut uppmurad på en sockel i tegel utanför muséets entré. Det är en speciell känsla att kunna komma så nära en staty när ursprungstanken säkert vara att skapa en känsla av upphöjdhet och avstånd. Jag har för övrigt aldrig förstått att helsingborgarna kan acceptera en staty över Magnus på häst mitt i stan. I Höganäs är statyn i alla fall i ett förnedrat tillstånd så det blir ju lättare.

4. Lars Englunds skulptur ”till exempel” från 1997 utanför Kullagymnasiet

Lars Englund föddes 1933 i Stockholm och har bland annat studerat för Fernand Leger i Paris. Lars som bor i kommunen är enligt mig en relativt underskattad konstnär trots att han representerade Sverige på Venedigbiennalen 1978 och hade en separatutställning på Moderna Museet 2005.

Lars har skapat många nonfigurativa verk och experimenterar gärna i material, som plast, stål, aluminium och kolfiber. Utanför Kullagymnasiet kan man beundra hans ”till exempel” i lackerad metall.

Foto: Lars Owesson

Parkera på Kullagymnasiets parkering och passa även på att titta på Åke Holms fina väggskulptur ”Dansen kring Guldkalven”. Den förstördes i en brand på 1980-talet då nästan alla delar sprack, men har tack och lov renoverats och går fortfarande att njuta av.

5. Siri Derkert – ”Vad Sjunger Fåglarna” i Höganäs stadshus

I Stadshuset sessionssal finns Siri Derkerts elva meter långa monumentalgobeläng ”Vad sjunger fåglarna” utförd av Lillevi Hultman och Sara Nyberg 1965-67 övervakad av Siri. Siris konst präglades av ett starkt samhällsengagemang. I den stora väven berör hon miljöförstöringen som hotar tysta fågelsången. Hon var tidigt ute även här.

Siri var född på 1800-talet. Mamman var sömmerska och pappan affärsman inom textilindustrin. 1911 antas hon till Konsthögskolan i Stockholm. Pojkar och flickor undervisas i skilda klasser och Siri samordnar en protest mot att de kvinnliga eleverna inte får teckna nakna manliga modeller. 1913 lämnar hon skolan som då knappt har några kvinnliga elever kvar och reser till Paris där hon hyr en flådig ateljé finansierad av studiekamraten från Konsthögskolan Anna Petrus. När man läser om Siri så blir man sorgsen, hennes tre barn lämnades tidvis på fosterhem i Italien och Köpenhamn på grund av pengabrist. Förra året klubbades en av hennes målningar ”Ryttare” från 1916 för närmare två miljoner kronor. Siri var för övrigt den första kvinnan med en separatutställning på Moderna Museet 1960 och representerade även Sverige på Venedigbiennalen.

 

Foto: Handarbetets Vänner

Nu tänker ni förstås hur i hela fridens namn ska jag kunna komma in i denna byggnad och sen vidare in till sessionssalen. Det går att boka en visning genom att kontakta Höganäs kommun.

6. Christian Bergs ”Monumentalfigur” utanför Stadshuset

Christian Bergs imponerande figur utanför Stadshuset är huggen i mörk norsk granit. Den köptes av Höganäs stad och invigdes 1964 med konstnären på plats. Christian föddes 1893 och flyttade som sexåring till Höganäs. Han studerade teckning hos keramikern Albin Hamberg som också var hans lärare på Höganäs tekniska yrkesskola 1908-09. I Stockholm studerar han vid Althins målarskola och även på Konstakademin, där han arbetar med djurmåleri i Bruno Liljefors anda. Christian bodde under lång tid i Paris men 1939 flyttar han till sitt, enligt mig, i särklass mest intressanta verk – ett egenbyggt ateljéhus på Hallandsåsen. Under en tid pendlar han och hustrun mellan ateljéhuset i Viarpshult och Kockenhus i Kullabygden, där han också bor. I Sven Sandströms bok om konstnären från 1962 finns en fantastisk bild på Christian bredvid den första versionen av Monumentalfigur i fullt format skapad i lera. Efter att bilden togs rasar figuren. Tragikomiskt.

 Foto: Lars Owesson

7. Elis Eriksson ”Höganässpaljén” i stengods

Elis Erikssons skulptur såg jag flera år endast genom bilfönstret stressad själ som man är och då trodde jag att den varav brons. Men när man väl kliver av och ger den tid så blir man förälskad.

Foto: Lars Owesson

1944 utlyste Höganäsbolaget en tävling för att få fram konstnärliga förslag till gårdsplanen vid Huvudkontoret Tre Kronor. Tävlande var: Robert Nilsson, Knut Erik Lindberg, Gustaf Nordahl, Liss Eriksson (kusin till Elis) och Elis Eriksson förstås. Juryn bestod av Ivar Tengbom, som har ritat Himmelfärdskyrkan i Höganäs, konstnären Eric Grate samt P.E. Gummeson direktör på Höganäsbolaget. Elis vinner tävlingen med sin spaljé och arbetar sedan i fem år, 1945-50, i en tillfällig ateljé i Höganäsbolagets Rörfabrik men även i Stockholm där Elis bor. Elis hittar nya vänner och skaffar sig ett sommarboende i Skättekärr utanför Nyhamn som han sedan byter mot ett hus på Hultabogatan i Höganäs. Elis sålde sedan huset till den världsberömde fotografen Christer Strömholm. Idag är huset åter i familjen Erikssons ägo – Elis son Magnus bor där.

Elis var en traditionell skulptör fram till slutet av 1950-talet. Efter det blev han mer modernistisk och oppositionell, letade sig bort från stil, tradition och finhet. ”Håll Tjeften” heter hans kanske mest kända verk. Ganska festligt att denna skulptur och ”Håll Tjeften” är skapad av samma person. Elis dog 2006. Nästan 100 år gammal.

Överkurs: Ferdinand Rings skulptur över Eric Ruuth är inte den enda i Höganäs. Eric finns även med i Elis spaljé. Det är han med spatserkäppen.

8. Ragnar Östbergs sommarhus i Lerhamn

I Lerhamn finns ett riktigt spännande hus ritat av Ragnar Östberg, mest känd som arkitekten bakom Stadshuset i Stockholm. Det är fascinerande att Östberg hann rita sommarhuset i Lerhamn 1917-18, samtidigt som han arbetade med Stadhuset i Stockholm. Den lågmälda skånelängan med stickspåntak byggdes åt Ragnar och Bettan Thiel. Ragnar var son till bankmannen Ernest med galleriet i Stockholm, Bettan dotter till August och Viveca Stiernstedt på Kockenhus. En byggnadsminnesförklaring vore verkligen på sin plats!

Ragnar hade många strängar på sin lyra. Han var inte bara konstnär och arkitekt, han gjorde till exempel scenografin till operan Aida på Kungliga Teatern och en klassiska svenska brevlådan som han formgav på 1910-talet. Modellen var i bruk till 1960-talet. Även Ragnar gjorde studieresor runt om i Europa men skiljer sig från de andra i gänget genom att han gjorde sina resor till cykel!

Foto: Lars Owesson

Vägbeskrivning: Åk eller cykla ner till Lerhamns hamn, sen ta till vänster på Koljas väg. Du kan inte missa huset.

9. Arne Jacobsens sommarhus på Kullaberg

Arne Jacobsen är så mycket mer än sina stolar stolar Myran och Ägget. Han var född i Köpenhamn 1902 och utbildade sig först till murare men ångrade sig och läste istället till arkitekt. Han gjorde studieresor till Frankrike och Italien och öppnade 1930 sitt eget arkitektkontor i Hellerup som han drev fram till sin död 1971. Men det blev en paus i arbetet. Arne fick på grund av sitt judiska ursprung fly över Öresund till Mölle 1943. Alltså kan vi tacka Hitler för att vi har en av Arne Jacobsens skapelser på Kullaberg. Arne ritade detta trähus åt redaktören och motståndsmannen Ebbe Munck som även han flydde till Sverige. Villans byggdes 1944-45 och väckte stort intresse. Ryktet om villans okonventionella asymmetriska tak nådde ända till Australien där en tidning skrev: ”Detta lilla nya hus i Arild, ritat av den danske arkitekten Arne Jacobsen, har skapat oro bland arkitekter. Är det lutade taket rationellt eller bara annorlunda för originalitetens skull.” En byggnadsminnesförklaring vore väl även här på sin plats?

Adress: Himmelstorpsvägen, Haga/Ladarp

Vägbeskrivning: Om du vill se det så dra på stövlarna och vandra från Arild ut mot Kullen. Fråga mötande om du inte hittar det.

10. Patrick Nordströms Gravmonument i stengods på Väsby kyrkogård

Patrick Nordström, född i Väsby 1870, är en av Skandinaviens främsta keramiker. Hans föremål kostar stora summor i New York, så pass mycket pengar att Höganäs Museum för ett par år sedan blev bestulet på flera av sina Nordströmar men efter lite polisarbete fick man tillbaka några så dem kan du fortfarande se en trappa ner på museet. Bara det är värt entrépengen, jag lovar!

Patricks liv hade kunnat fylla en hel bok. Hör bara här: Efter att ha fått gesällbrev som träsnidare i Höganäs 1889, studerade han vid Slöjdföreningen i Göteborg, innan han snart reste vidare till Berlin 1895-96, Venedig 1897, München 1897-98 och Paris 1898 där han sen stannar för att arbeta som stuckatör och bildhuggare till utställningsbyggnaderna inför världsutställningen 1900.

Efter Paris bosätter han sig i Köpenhamn där han bland annat arbetar med fasaderna på Glyptoteket och Rådhuset. Snart börjar han experimentera med keramik och bygger sin egen ugn där han bränner stengods. 1912 blir han headhuntad av Den Kongelige Danske Porcelainsfabrik där han lägger grunden till det danska stengodset. 1922 öppnar han egen ateljé i Islev där arbetar fram till sin död 1929. Där gör han också det vackra gravmonumentet till sina föräldrar och syskon som finns i Väsby.

 Foto: Bengt Pettersson

Tips: När du har parkerat så har du inte bara Patrick Nordströms gravmonument att titta på utan även en fantastisk kyrka där långhuset härstammar från 1140-talet. Åldern är fastställd genom dendrokronologi. Ordet får du själv googla. Missa heller inte den underbara prästgården från mitten av 1800-talet.

Fotnot: Martin Enget driver företaget Esteten och är en av delägarna i Finkeramiska/Blå Hallen som nu renoveras och utvecklas till att bli Höganäs nästa stora attraktion.

 

Tidigare nummer

Webbplats www.kullaliv.se använder cookies. Mer information.